Gösta Carlestam
Hälsar Gösta Carlestam
Batterigatan 26
80260 Gävle
PO Sporrong
Vilken glädjande nyhet! Erik har betytt mycket för mig och för många av mina kurskamrater. Särskilt minns jag den en månad långa fantastiska studieresan till Storbritannien våren 1962. Alla parkerna i vårflor och bl a MacIntosh och Voysey.
Hälsningar, PO
Bengt Löfberg
Självklart vill jag beställa boken "Staden i Västerlandet"! Under KTH-tiden, 1956-1960, var jag i vår årskurs den som skötte bildvisningen på de allra flesta av Eriks föreläsningar, vilket visserligen hindrade mig att fullt ut betrakta varje bild, för Erik begärde bildbyte bara genom en lätt vridning på huvudet, så när jag anade att han började vara klar med den bild han just talade om, så måste jag börja titta på Eriks huvud för att inte missa hans bildbytessignal. Å andra sidan hade bildvisandet det goda med sig att jag efter varje föreläsning bar bildkassetterna till hans arbetsrum och då ofta fick ett samtal med Erik om vad som helst, men förstås arkitektur och trädgårdskonst mest. Han visade gärna foton från sin senaste resa och ville berätta om den. Jag minns särskilt hur han tyckte att Seagram Building av Mies van der Rohe hörde till det allra främsta som åstadkommits inom den nya arkitekturen. Många år senare när familjen var i New York var det givet att jag besökte byggnaden för att själv uppleva den. Mot sluten av min studietid berättade Erik mycket bekymrad om det pågående valet av efterträdare till honom vid Konstakademin. Han tyckte inte att någon av kandidaterna alls hade den känsla för "bära och lyfta" som var en grund i hans egen arkitekturanalys, t ex. Faktiskt tror jag att Erik på något vis i sin egen kropp kunde uppleva hur det kändes att vara en viss byggnad eller en byggnadsdel t ex en bärande pelare i en byggnad, om den var för klen och hade det tungt eller om den var välproportionerad för sin uppgift. Han föreföll att kunna känna hur det är att vara en viss katedral och dess valv som omsluter ett jättelikt och rikt förgrenat rum, för att i nästa ögonblick istället känna hur det är att vara den volymen, själva rummet, som fyller ut hela det komplicerade skalet och omsluter dess pelare och alla andra detaljer. Känslan var unik för varje byggnad. Själv var han var helt unik i sin förmåga och sitt sätt att uppleva arkitektur!
Jag är mycket tacksam att ha haft Erik som lärare! Han har betytt mycket, varit till stor hjälp, under min egen verksamma tid som arkitekt!
Bästa hälsningar!
Arkitekt SAR/MSA Bengt Löfberg
Gunnar Redelius
Ann-Charlotte Ahrbom, AHRBOM & PARTNER
Per och jag hade förmånen att ha Erik som lärare under våra år på Teknis 1959-63 både i arkitekturhistoria och trädgårdskonst och vill gärna komplettera vårt bibliotek med 1 ex. av Staden i västerlandet.
Med vänlig hälsning,
Ann-Charlotte Ahrbom
Hans Brommé
Tack för erbjudandet, som jag givetvis nappar på! Ser fram mot detta senkomna av Eriks stora produktion. Jag har det mesta som han skrev i min boksamling. Erik var verkligen en fascinerande vägledare i arkitekturhistorien och trädgårdskonsten. Det gällde bara att sitta längst fram på föreläsningarna; på håll kunde det bli sövande i mörkret.
På Gotland rände han som en pigg ekorre runt kyrkmurarna; det kunde vara svårt för oss ungdomar att hänga med. Jag minns också när vi under hans ledning inspekterade takstolarna på Garde kyrkas vind. Tentan i trädgårdkonst med bedömning av uppvisad uppgift genomfördes med en liten grupp från Riddargatan i lidingövillan.
Ja, allt detta är oförglömligt för mig och för många andra arkitekter.
Den beramade japanresan var jag dock inte med på.
Hans Broomé
Barry Widelund
Det var trevligt att få erbjudandet. Jag är en av eleverna som var med Erik i Japan 1963.
En trevlig och lärorik resa som blev lite längre än vi planerat genom att
flygbolaget gick i konkurs: Vi fick vänta på nytt flyg i fjorton dagar.
Lyckligtvis var vi då i den intressanta staden Kyoto där det fanns mycket att titta på.
Jag tillsammans med en annan arkitekt utnyttjade tiden till att göra ett specialarbete om broar i japanska trädgårdar. Erik var den som bedömde vad vi gjorde och vi fick ett bra betyg i trädgårdskonst.
Vi i årskursen och de som åkte med till Japan fick en god kontakt med Erik och vi såg verkligen upp till honom som en skicklig lärare och god kamrat.
Skicka därför en bok till mig:
Barry
Barry Widelund Arkitektkontor AB
Hans Wohlin
Tack för bekräftelsen och för hänvisningarna. Jag har nu med stort intresse läst Erik Lundbergs promemoria från 1967 - en utmärkt sammanfattning av hans väg genom livet och arkitekturens historia. Jag kan för Din kännedom berätta att jag gjorde mitt examensarbete på KTH för Erik Lundberg (det är lustigt, jag säger alltid både för- och efternamn, även om vi "lade bort titlarna" vid en minnesrik middag med årskursen i arkitektur på Gripsholms slott den dag mellanölet släpptes fritt i Sverige) om Gothems kyrkorum. Examensarbetet gjorde jag sommaren 1957 och mitt syfte var att söka rekonstruera kyrkans interiör under den katolska tiden. Till min hjälp hade jag då jesuitpatern Pierre Lenique, specialist på medeltida ritualer inom katolska kyrkan, som då råkade vara "sommarpater" i Visby katolska församling. Jag brevväxlade den sommaren med min handledare Erik Lundberg i Stockholm, och han svarade på mina frågor och tankar i små meddelanden, ofta skrivna på en parkbänk eller i en trädgård någonstans i staden. Hans kommentarer då och i många andra sammanhang var alltid mycket tydliga och välformulerade. Som så många andra i min generation (f 1934) är jag evigt tacksam för den vägledning Erik Lundberg gav oss i mänsklighet och byggnadskonst.
/ Hans Wohlin
fd stadsbyggnadsdirektör i Stockholm
Ove Hidemark
Staffan Sedenmalm
Detta är verkligen roligt för mig, som med fascination har insupit Erik Lundbergs målande arkitekturskildringar. Mycket inspirerande i mitt arbete som antikvarie på Länsstyrelsen i Göteborg. Vill tillägga att jag först på 80-talet i mitt privatforskande om stadsbyggnadshistoria upptäckte Eriks storstilade gärning genom Arkitekturens formspråk. Jag hörde då en arkitekt fälla den osmakliga kommentaren att hans böcker är oläsbara. Detta uppfattar jag som bevis på bristande engagemang och en skev attityd till sitt yrke, något som vi tyvärr ser resultatet av överallt där våra städer genomgått efterkrigstidens stora samhällsomdaning. För mig är Erik en stor lärofader som jag tyvärr själv aldrig fått uppleva som föreläsare. I sina böcker har han på ett fascinerande sätt synliggjort kulturutvecklingens gång genom det oupplösliga bandet mellan funktion och estetik i formgivningen.
Vänliga hälsningar
Staffan Sedenmalm
